Min första företagsdator 1985 var en portabel Ericsson. Den var ungefär i samma storlek som en stationär dator av idag. Jag blev glatt överraskad när jag nyligen hittade information om den på nätet. Den var lika stor som det handbagage flyget tillåter passagerare.
Det var en ordbehandlare som man bara kunde skriva text på och köra ett enklare kalkylprogram. Datorn hade ett RAM-minne på 256 kilobyte. En billigare surfdator kan idag klara sig med 4 gigabyte RAM-minne dvs mer än 16000 gånger mer än min första dator. 4 gigabyte kapacitet bör du ha på din dator för att kunna surfa obehindrat på Internet. Priset på datorn var 35.000kr att jämföra med en enklare dator idag som kostar runt 5000kr. Datorn skulle i första hand användas till ett kalkyleringsprogram för att räkna fram tryckpriser och vägde 8kg. Jämför det med vikten på dagens laptop som är cirka 20% av denna vikt.
Jämfört med ENIAC, världens första dator från 1945, som upptog 167 kvadratmeter och vägde omkring 30 ton, så var ju min ”portabla” Ericsson en fantastiskt behändig liten dator. Det var den amerikanska militären som under andra världskriget använde ENIAC för att ta fram tabeller över projektilers banor. Dessa beräkningar tog flera dagar att göra för hand, men ENIAC gjorde dem på några ögonblick. På en sekund kunde den utföra 5000 additioner, 357 multiplikationer eller 38 divisioner. Med tanke på att en mobiltelefon idag har långt mycket större kapacitet än ENIAC så kan man lugnt konstatera att datatekniken gått framåt. Lägger man därtill att grafiken på dagens skärmar har utvecklats till att överträffa verkligheten så kan man inte annat än häpna. IT-tekniken har skapat en virtuell, parallell värld som många blandar ihop med verkligheten.
Min portabla Ericsson saknade dock uppkopplingsmöjligheter mot nätet trots att Internet hade fötts ”på riktigt” redan 1983, samma år som Sveriges första mail skickades. Företagens datorer användes på den tiden mest till ordbehandling, bokföring och enklare kalkylering. Under 90-talet växer Internet fram till något som allt fler började känna till och använda. Jag skickade själv mitt första mail i jobbet först 1995.
Vilken datorutrustning man behöver beror på vad man ska använda den till. Själv har jag för professionellt bruk idag en kraftfull stationär dator som en av våra söner byggt med en datorskärm stor som en mindre TV. Det är absolut inte nödvändigt för någon som bara behöver skicka e-post, använda sociala medier som exempelvis Facebook och besöka vanliga hemsidor. Jag har även en Acer laptop som jag köpte för mer än 5 år sedan och som fortfarande fyller sin funktion för att surfa på, men har utgått ur sortimentet. Motsvarande laptop och en uppsjö andra modeller finns att köpa på nätet för cirka 5000kr. Jag rekommenderar dock att du köper en laptop med en bildskärm på 15 tum, det vill säga en mellanstorlek på skärm.
En sådan dator kan du lätt flytta mellan rummen och ta med om du ska ut och resa. Behöver du köpa en ny dator så fråga många till råds innan du pratar med en säljare. Många butikssäljare har en tendens till att sälja på presumtiva kunder lite onödigt kraftfulla och dyra datorer samt försäkring, supportavtal och kringutrustning. Lyssna på de som du har förtroende för och köp sedan din dator på nätet. Det är mycket billigare att köpa där än i en fysisk butik om du letar efter en billig laptop.
Ett bra komplement till din dator när du är utanför hemmet kan vara en lite mer avancerad mobil. Varför inte köpa en begagnad smartphone? Surfplatta är ett bra alternativ till en laptop om du har en trådlös uppkoppling i ditt hem och problem med dina fingrar och svårt att skriva. Det kan också vara lättare med en surfplatta i soffan eller sängen. Har du inte trådlös uppkoppling så måste plattan ha ett eget mobilabonnemang, vilket jag tycker är en onödig kostnad. Dagens laptops finns dessutom med både tangentbord och pekskärm. Den typen av dator är dyrare än en vanlig laptop, men om jag hade problem med mina fingrar så skulle jag personligen välja en sådan kombinerad flipbook med pekskärm.
Innan vi går vidare med fler inlägg om nätet så får du gärna förlora dig en stund på internetmuseet.
Klicka på frågetecknet högst upp till höger för att öppna ordlistan.
